Helsingfors,
den 24.1.2002
Välståndet
i egna händer genom att effektivera sysselsättningen
Då
den stora arbetslösheten plågat Finland redan i tio år,
har man lärt sig leva med den på något sätt.
Landets
regering har idkat en synnerligen lyckad ekonomisk politik,
inom vars samtliga delområden man enligt vilken jämförelse
som helst klarat sig bra. På gräsrotsnivå har
arbetskraftsmyndigheterna och läroanstalterna utvecklat tjänster
för de arbetslösa.
Jämfört
med den katastrofala utgångspunkten har arbetslösheten och
speciellt sysselsättningen skötts på ett tillfredsställande
sätt. Det är förståeligt att det finns många som inte
kan vara av samma åsikt med detta konstaterande, arbetet
och förmögenheten fördelas så olika i dagens Finland.
Statistikcentralens
siffror för arbetslösheten, sysselsättningen och företagsverksamheten
för åren 2000 och 2001 förtäljer att sysselsättningen
totalt ökat. Det finns två skäl till glädje. För det första,
antalet löntagare har stigit med 37 000 personer. För det
andra, arbetslösheten bland kvinnor i åldern 15 - 24 år,
har sjunkit med fyra procent.
Ur
statistiken framkommer tre frågor, som kräver kraftiga
tilläggsåtgärder. Arbetslösheten bland unga män har
stigit, och är redan närmare 20 procent. Antalet
sysselsatta har ökat i Södra och Västra Finland, på
andra håll har situationen försämrats. Speciellt för
Lapplands vidkommande är kraften i förändringarna
ohygglig. För det tredje har företagsverksamheten minskat,
trots att jordbruksföretagarna inte är medräknade.
För
framtidens välstånd är företagsverksamheten av yttersta
vikt. Ju färre företagare dess sämre möjligheter att
under kommande årtionden få storföretag. Till detta bör
dock all företagsverksamhet absolut inte sikta.
Nu
då koncernerna gallrar sina utlöpare, föreligger det fara
för att mången produkt eller tjänst upphör i detta land.
Genom att stöda företagsverksamheten är det möjligt att
bevara verksamheter, som bringar mindre vinst på kapitalet.
Med samma skulle arbetslösheten stävjas. Hindren för företagsverksamheten
bör äntligen avskaffas. Den nuvarande administrationen har,
trots många experiment, i detta hänseende misslyckats i
sitt uppdrag.
Solnedgångsbranscher
har det alltid funnits och kommer det alltid att finnas i
Finland. I denna utveckling hade man inte klarat sig utan en
stark grund i den för alla till buds stående utbildningen.
Man kan bara föreställa sig vart nationalekonomin hade
drivit iväg då gränserna öppnades för internationell
konkurrens.
Man
måste satsa på utbildningen ännu mer än hittills.
Speciellt för personer i åldern 35 – 45 år det väsentligt
för sysselsättningen att uppdatera kompetensen.
[till början] [till första sidan] |